Skydda din hud: Fakta och myter om solskydd och UV-strålar

Trender kan vara roliga, men också farliga! Senaste trenden i sociala medier är att optimera sitt solande genom att ha koll på UV-index. Och inte då genom att hålla sig borta när UV-index är som högst, utan tvärtom.

Att söka efter höga UV-index och medvetet utsätta sig för stark sol utan skydd är inte bara oansvarigt, utan även extremt farligt. Trots att en solbränna kan verka oskyldig, innebär varje bränna en ökad risk för hudcancer, särskilt malignt melanom som är den farligaste formen av hudcancer.

Vad är UV-strålning?

UV-strålning är en form av osynligt ljus som kommer från solen. Det finns tre typer av UV-strålar: UVA, UVB och UVC. UVC-strålar når inte jorden, men både UVA och UVB gör det och kan orsaka skador på huden. UVA-strålar tränger djupt in i huden och bidrar till hudens åldrande och rynkor, medan UVB-strålar orsakar solbränna och är den främsta orsaken till hudcancer.

Statistiken talar sitt tydliga språk. Enligt Cancerfonden diagnostiseras över 60 000 fall av hudcancer varje år i Sverige, och malignt melanom står för ungefär 4 000 av dessa fall. En av de främsta orsakerna är överexponering för solens UV-strålar. Solens skadliga effekter är väl dokumenterade och det är viktigt att ta dem på allvar.

Skydda dig smart!

Att skydda sig mot solens strålar är enkelt och kräver inte mycket ansträngning. Här är några tips:

• Använd solskydd: Välj ett bredspektrumskydd som skyddar mot både UVA och UVB med minst SPF 30 och applicera det rikligt på all exponerad hud. Glöm inte att återapplicera varannan timme och efter bad eller svettning.
  
• Sök skugga: Försök att undvika direkt solljus mellan kl. 11 och 15 då UV-strålarna är som starkast.
  
• Bär skyddande kläder: Täckande kläder, hatt med bred brätte och solglasögon kan skydda huden och ögonen från UV-strålar.
  
• Var försiktig vid vatten och snö: Båda dessa ytor reflekterar solens strålar och kan öka risken för att bränna sig.
  
• Håll koll på UV-index: Kontrollera det dagliga UV-indexet i ditt område. Ett högre UV-index innebär en större risk för skador från UV-strålar.

Hur Solskydd Fungerar

Solskydd fungerar (enkelt förklarat) genom att antingen absorbera, reflektera eller sprida UV-strålar från solen. De innehåller olika aktiva ingredienser som fungerar på olika sätt för att skydda huden.

Kemiska solskydd absorberar UV-strålar och omvandlar dem till värme som sedan frigörs från huden.

Fysiska (mineral) solskydd reflekterar bort en del och sprider UV-strålar bort från huden. Dessa innehåller ingredienser som zinkoxid och titandioxid.

Märkningar på Solskydd

SPF (Sun Protection Factor):

SPF-märkningen på ett solskyddsmedel anger hur effektivt det är mot UVB-strålar, de strålar som orsakar solbränna och kan bidra till hudcancer.

Om du t ex. bränner dig efter ungefär 20 minuter utan solskydd, skulle SPF50 teoretiskt sett tillåta dig att vara i solen 50 gånger längre, vilket motsvarar cirka 1000 minuter (20 minuter x 50). Det är dock viktigt att komma ihåg att detta är en teoretisk beräkning. Faktorer som svettning, badning och solens intensitet påverkar dock hur effektivt solskyddet faktiskt skyddar dig.

SPF 15: Blockerar cirka 93.3% av UVB
SPF 30: Blockerar cirka 96.7% av UVB
SPF 50: Blockerar cirka 98.0% av UVB

UVA-skyddet i en godkänt solskydd i EU uppgår till minst 1/3 av UVB-skyddet. Så i en SPF50 har du minst ett UVA-skydd på ca. 16,6 och i en SPF30 har du ett UVA-skydd på minst 10.

Det är viktigt att notera att ingen solskyddsfaktor ger 100% skydd, och högre SPF ger inte exponentiellt mer skydd utan marginellt mer. Det viktigaste är att applicera tillräckligt med solskydd och återapplicera regelbundet, särskilt efter bad eller svettning.

PA (Protection Grade of UVA):

En annan vanlig beteckning på solkrämer är PA, som är ett japanskt mätsystem alltmer synligt på populära asiatiska solskydd. Förkortningen PA grundar sig på PPD (Persistent Pigment Darkening), som bedömer huden’s känslighet för att solbrännas av UVA-strålar. Utifrån PPD-resultat har PA-systemet utvecklats och visar en skala av plus-tecken för att ange graden av skydd.

Ju fler +, desto högre skyddsnivå. Detta system är mycket populärt i Asien för dess enkla förståelse och har främjat användningen av produkter med starkt UVA-skydd för att minska risken för skador från solen.

Broad Spectrum (Brett Spektrum):

Denna märkning innebär att solskyddsmedlet skyddar mot både UVB- och UVA-strålar. UVA-strålar tränger djupare in i huden och är ansvariga för åldrande och långsiktiga hudskador.

Vattenresistent:

Om ett solskyddsmedel är märkt som vattenresistent, betyder det att det behåller sin SPF-skyddsnivå under en viss tid i vattnet, vanligtvis 40 eller 80 minuter. Det är dock viktigt att återapplicera solskydd efter att ha varit i vattnet eller svettats mycket.

Myter om solskydd

Låt oss titta på några vanliga myter om solskydd och varför de inte stämmer:

Myt 1: ”Solskydd är giftigt och innehåller hormonstörande ämnen som ger cancer.”

FAKTA: De solskydd som säljs i EU är noggrant testade för säkerhet och effektivitet. Medan vissa ingredienser har diskuterats, anses de av hälsomyndigheter vara säkra vid de koncentrationer som används i solskydd. Korrektion innebär inte orsaks samband.

I en studie som gjorts på råttor exponerades dem för doser av oxybenzon motsvarande 1-10% av deras kroppsvikt per dag. Vid dessa höga doser observerades vissa hormonella förändringar hos råttorna, såsom förändringar i nivåerna av östrogen och testosteron. Detta är betydligt högre än de nivåer som människor normalt får i sig genom vanlig användning av solskydd (Janjua et al., 2008).

En studie undersökte absorptionen av oxybenzon hos människor efter daglig användning av solskydd över två veckor. Resultaten visade att även om oxybenzon absorberades genom huden, var de uppmätta nivåerna i blodet mycket låga och under de nivåer som anses hormonstörande i djurstudier (Matta et al., 2019).

Regulatoriska myndigheter som FDA och Europeiska kommissionen utför omfattande riskbedömningar för att fastställa säkra nivåer för användning av ingredienser i solskydd. Dessa bedömningar inkluderar faktorer som absorption genom huden och långvarig exponering.

FDA har till exempel fastställt att solskydd som innehåller upp till 6% oxybenzon är säkra för användning (FDA, 2019).

Många studier har undersökt sambandet mellan solskydd och cancer och ingen har visat att solskydd ökar risken för cancer. Istället har forskning visat att solskydd effektivt skyddar mot UV-strålning, vilket minskar risken för hudcancer.

Om du fortfarande är orolig finns det fysikaliska solskydd som är mineralbaserade med zinkoxid eller titandioxid som lägger sig mer som en vit hinna på huden.

Korrelationer kan också vara missledande. Den här grafen visar en korrelation mellan ostkonsumtion per capita och antalet människor som dog genom att bli intrasslade i sina lakan. Trots liknande mönster innebär inte detta att ost orsakar dessa dödsfall.

Jämför med myten om att ökad solskyddsanvändning ger mer cancer. Bara för att bada ökat betyder det inte att solskydd orsakar cancer.

Myt 2: ”Förr i tiden använde man inte solskydd och då hade man ingen hudcancer.”

FAKTA: Hudcancer har alltid funnits, men ökningen i fall kan tillskrivas flera faktorer, inklusive ökad livslängd, bättre diagnosmetoder, och förändrade vanor som ökad solning och solsemestrar. Tidigare generationer spenderade också mer tid inomhus eller skyddade sig med kläder och hattar.

Myt 3: ”Jag behöver inget solskydd i Sverige.”

FAKTA: UV-strålar kan orsaka hudskador även på nordliga breddgrader. Solskydd bör användas under sommarmånaderna och vid längre tids vistelse utomhus, särskilt under soliga dagar. UV-index kan vara högt även i Sverige, särskilt mitt på dagen mellan 11-15 när solen står som högst. Täckande kläder, solhatt och SPF ger dig ett bra skydd under dessa timmar.

Myt 4: ”D-vitaminet plockas inte upp av kroppen om man anänder solskydd”

FAKTA: Solskydd blockerar inte UV-stralningen helt. För personer med ljus hud räcker det med ungefär 15 minuter i solen om dagen för att fa tillräckligt med D-vitamin. Under vinterhalvaret rekommenderas alla som bor i Norden att ta kosttillskott och att äta D-vitaminrik mat.

Myt 5: ”Det går att jobba upp ett naturligt solskydd i huden genom att exponera sig för solen”

FAKTA: Det är en vanlig missuppfattning att huden kan byggas upp ett naturligt skydd mot solen genom att gradvis exponeras för UV-strålar.

Medan det är sant att huden producerar melanin som svar på solens strålar, vilket kan ge en viss färgning eller ”brun färg”, erbjuder detta mycket begränsat skydd mot UV-strålning. Faktum är att all solbränna är ett tecken på hudskada.

Solbränd hud är en reaktion på DNA-skador i hudcellerna orsakade av UV-strålar. Upprepad skada kan leda till hudcancer, åldrande och andra hudproblem.

Avslutande tankar

Att aktivt söka efter höga UV-index och bränna sig i solen är inte bara en kortsiktig dumhet utan också en allvarlig hälsorisk.

Jag menar heller inte att man ska vara rädd för solen och sky den som en vampyr, men jag tycker att man ska ta hand om sig och vara försiktig. Genom att vara medveten om riskerna och ha sunt förnuft kan du njuta av solen och sommaren på ett säkert sätt samtidigt som du kan ”leva i nuet”. För jag tror inte att man tycker det är så kul att ”leva i nuet” om 25 år när man fått solskador och eventuellt måste gå igenom en cancerbehandling. Cancer är skit!

Och vill man så gärna ”vara brun”, använd brun-utan-sol. Det finns jättemånga bra och fina sådana.